linnis81

Fredagen den 20 mars kom jag hem från jobbet vid fyra tiden tog då en promis i skogen med Sudden. Hade känt under dagen att de känts som vättnet kommit i små mängder men jag var inte riktigt säker. Ringde till förlossningen och frågade om vattnet kunde gå i omgångar, barnmorskan svarde att de kunde vara så men ville att jag skulle vänta ett par timmar och se vad som hände. När Magnus kom hem vid sex tiden gjorde vi ordning tacos som vi skulle äta till middag. Efter middagen så skulle jag resa mig upp och då gick vattnet. Snacka om chock. Jag ringde återigen barnmorskan och sa tt nu hade verkligen vattnet gått hon sa då åt mig att vi skulle åka in till förlossningen. Sagt och gjort tog vi med väskan som jag som tur var hade packat för flera veckor sen. Väl inne på förlossningen vart vi omhändertagen av barnmorskna som jag pratat med på telefon. Vi fick gå in till ett rum och där kopplade de på en apparat på min mage som mätte bebisens hjärtslag och styrkan på värkarna samt hur långt mellan varje verkan de var. Från början var de rött tätt mellan varje verkan så vi vart tillsagda att stanna kvar på förlossningen i några timmar för att se vad som hände. Hon kände även att jag öppnat mig 1 cm då var klockan halvnio. Värkarna gjorde rätt ont så jag fick två alvedon så att det inte skulle kännas lika mycket. När klockan var elva så fick vi veta att vi skulle stanna på förlossningen under natten, vi fick då ett rum på förlossningen som vi kunde vila på. När klockan var halv tolv var verkan värre och jag fick återigen två alvedon, kände dock inte att de hjälpte utan de vart bara värre och värre värkarna. Vid halvfyra tiden fick jag en spruta i benet med smärtstillande så att jag skulle kunna sova. Barnmorskan kände åter igen att jag bara var öppen 1 cm hon sa även att man som förstföderska brukar kunna säga att från 4 cm fram till 10 cm brukar de ta 1 timme per cm. Då tänkte jag men herregud de här kommer ta lång tid. Jag försökte sova men det gick inte för jag hade så ont. Vid sex tiden på morgonen fick jag sätta mig i duschen för att lindra värkarna. Satt där i i timme men kommer dock inte ihåg att jag satt då länge mitt minne sviktar lite där. Klockan halvåtta frågade jag barnmorskan om jag inte kunde få lustgas för att lindra värkarna. Hon var då tvungen att känna hur mycket jag öppnat mig de visade sig att jag var helt öppen så det var bara att börja krysta. Under denna timme kommer jag inte ihåg så mycket mer än att jag  gjorde allt som de sa att jag skulle göra och Magnus var ett jätte bra stöd hela tiden han var så lung och förstående hela tiden och possade mig hela tiden under förlossningen. Som det ska vara helt enkelt.

Klockan 8:39 den 21 mars kom en liten pojke ut som vägde 2630 g och var 48 cm lång. Fyra veckor förtidigt bestämde sig lillen för att han ville komma ut. Vi är så himla lyckliga jag och Magnus att du kommit ut till oss och vi äntligen får se hur du ser ut. Vi som har väntat på dig. Du är det finaste vi har sett och vi älskar dig så våran lilla Simon.